jangstar

...nu är det dags för ytterligare en etapp i min resa. Jag ska fortsätta skriva, men jag ska skriva så att jag bara själv kan se. Jag känner att det jag kan dela med mig utav på internet har jag gjort, resterande skrivs enbart för mig själv, jag börjar att komma in på saker som internet inte har med att göra, rätt skönt att kunna ha den distansen. Visst jag kommer att skriva in några notiser längre fram men inte alls så öppet som jag gjort nu på senaste.

Att jag lever i det här med allt nytt som kommer till mig hela tiden är något väldigt underbart. Min resa är enbart påbörjad och den kommer aldrig att ta slut. 
 
Jag har kommit till en insikt att det är så fruktansvärt mycket roligare att träffa människor eller att prata i telefon med människor. Att sitta på internet och slå död på flera timmar på msn, facebook eller vad det nu än må vara är så himla meninslöst. Att sitta där någon gång ett par minuter är för min egen del helt OK, men inte den tiden som jag förr lade ner på att sitta där. Jag kan läsa, fixa med min musik, umgås med människor, gå ut och gå en runda. Möte med människor och möte med naturen ger väldigt mycket energi och att göra saker och ting i livet som gör att jag lever mitt liv på rätt sätt. Med hjärtats vilja, med det som i ärlighetens namn känns rätt.
Jag ska dock inte säga att internet är skit, det har gett mig så otroligt mycket och har bl.a medverkat till att göra mig till den personen jag är idag. Jag har mött många fina människor som jag inte hade mött om internet inte hade funnits, men jag känner nu att internet för tillfället inte ger mig så mkt längre. Det är även väldigt stressbefriande att inte sitta där.

Nu är det dags för mig att bli "King of my Castle". Kung över mitt och mig själv har jag alltid varit, jag har bara inte riktigt vetat hur jag ska vara en härskare. Det lär jag mig mer och mer för varje dag och det är jag tacksam för.

Nu ska jag ha en helt underbar helg och jag önskar er detsamma.

Tänk vad mycket mer vi ser när vi öppnar ögonen och våra sinnen och låter saker och ting komma till oss där vi annars var stängda och inte ville släppa något in.

Me like
Baj o sånt
/Jange